Bowie har nu varit inne i huset i lite mer än två veckor och sakta med säkert går det framåt. Han är fortfarande väldigt osäker, ligger mest och trycker i sin kartong inne i gästrummet, förutom när jourmatte har tid att unna honom en gosstund då, då kan han gå ujt ur kartongen en stund, så han når att stångas ordentligt.

Annars så har vi varit till veterinären med honom ännu en gång, så nu är han både vaccinerad och id-märkt. Han var fruktansvärt sur på mig både när jag skulle ha in honom i buren och när vi kom hem, men under tiden vi var hos veterinären så skötte han sig exemplariskt! Mycket tack vare våran underbara vet. Magnus Andersson som har sån otroligt bra hand med katter, vilket jag även vet sen tidigare.

Bowie har inte vågat sig ut ur gästrummet än, mer än 2 små försök. Dock så tyckte min äldsta hona inte alls att han ska vara någon mer stans än i gästrummet, så hon jagade in honom igen. Men förhoppningsvis så vågar han sig ut nån gång snart, det går ta den tid det tar.

Han är fortfarande väldigt avvaktande mot andra än mig, och är på helspänn hela tiden även när bara jag är i rummet, men det går bra för andra att klappa på honom iaf, så han är inte det minsta lilla aggressiv.

Inte ens när min fåniga hankatt ska visa sig tuff inför tjejerna här hemma och går in och slår honom i pannan(och sen springer därifrån så fort han kan) så reagerar Bowie. Han tittar bara efter honom, och om han vore en människa så skulle han nog sucka och skaka på huvuvdet åt min lilla Lancelot när han försöker spela tuff.

Idag har Bowie fått träffa "jourmormor". Det var lite läskigt, han var tvungen att hålla ögonen på henne hela tiden, och vågade sig inte riktigt ut ur lådan, trots att joumatte gosade och gosade så han låg och trampade som bara den.
"Jourmormor" är fruktansvärt förälskad i honom och har redan börjat försöka övertala sin man om att dom ska adoptera honom "till Tusse (deras egna katt)" när han har blivit varmare i pälsen.
Dock vet jag inte om det är någon speciellt bra idé, med tanke på att de har både barn och hundar. Han är en otroligt vänlig katt, men väldigt lättstressad, tror han kommer behöva komma till ett lugnt hem, men gärna med en kattkompis, eller fler.
Han är väldigt förtjust i min hankatt, Lancelot, och försöker då&då stryka sig emot honom istället för mig, men Lancelot förstår inte alls vad han håller på med och går, lite smått äcklad, och lägger sig på andra sidan rummet.

Bowie vågar sig fortfarande inte ut ur sitt eget rum och man måste muta honom med kel för att få honom att gå ur sin lilla låda, men det går sakta men säkert framåt för varje dag som går. Om ett par veckor skulle jag tro att han ligger här, bredvid mig i soffan och gosar och spinner som en liten motorbåt. :)

Nu såg jag nyss att lillpojken även går på lådan. Oj, så stolt jag är över honom! Trodde det skulle ta ganska lång tid innan han insåg vad den var till för :)

Nu när frisyren är lite småkonstig,

så får man väl fokusera lite mer på det vackra ansiktet :)

Idag har lille Bowie öppnat upp ännu litegrann, men han sitter fortfarande under en säng och gömmer sig. Men nu får t.o.m främlingar klappa lite på honom, men bara om jourmatte är med, annars springer han och gömmer sig. :)

Har nu öppnat dörren till hans rum, så mina egna katter kan komma och gå hos honom som dom vill, för dom är väldigt förtjusta i honom och jag tror att dom kan hjälpa honom väldigt mycket med att komma över sin rädsla för resten av huset. Tror även att det hjälper väldigt mycket att han får se när dom går på lådan osv, det kanske går upp ett litet ljus snart om att "aha, är det så man gör".

Tänkte även lägga in en bild på hans nya frisyr. Han är väldans stilig, om jag får säga det själv, även om han själv inte direkt är överlycklig.

Förövrigt så är han en riktig liten kelgris! Med nog mycket gos så kan man nog få honom att gå med på vad som helst. Än så länge är det ju bara mig han riktigt släpper alla hämningar med när jag kelar med honom, men tids nog kommer han nog tigga kel utav alla som kommer och hälsar på!

Det kommer nog inte bli några större problem att få den här lille herren att bli en underbart tam kisse, bara han kommer över sin rädsla lite mer.
Utöver det så äter han bra och som ni ser på bilderna så är han gul över nosen, detta beror på att han tidigare lidit utav gulsot, pga långvarig svält. Detta kommer dock gå bort inom ett par månader, enligt veterinären.

Bowie 2008-12-03

Bowie är en liten grå/brun, långhårig hankatt på ca 1 år, som förmodligen varit hemlös en lång tid då han visade tecken på långtids svält när jag väl fick in honom i huset.

Nu har lille Bowie varit inne i huset i 2 dagar.
Det hela började med att jag flyttade in på nedervåningen på min mors väninnas hus.
Efter att ha bott här i några dagar så upptäckte jag en liten bedårande långhårig kisse som satt och bara såg söt ut på altanen.
Jag gick ut för att hälsa, men katten försvann in i buskarna som en avlöning.
Jag stannade kvar en stund och såg sedan att han kikade på mig inifrån buskarna, men verkade livrädd för mig, så jag lät den vara.
3 dygn senare så satt katten fortfarande kvar och såg på mig med ledsna ögon.
Jag ställde ut lite mat och så fort jag gått in så slängde han sig på maten och vräkte i sig 2 dl torrfoder så under 3 minuter!
Sedan fortsatte jag ställa ut mat till honom och försökte få mer och mer kontakt med honom.
Satt ofta och bara pratade med honom, men han höll sig ständigt på minst 3 meters avstånd.

3 veckor och ett bitmärke senare så började han mer och mer lita på mig och tillslut fick jag gosa hur mycket jag ville! Och gosa, det tycker han om!
Efter ytterligare ett par dagar så tog jag mod till mig, ringde veterinär och beställde tid dagen efter och sedan tog jag ett djupt andetag och slängde in honom i vardagsrummet!
OJ, så arg han blev! Uppenbarligen så har han aldrig varit inomhus överhuvudtaget, för han slängde sig handlöst 2 gånger emot fönsterrutan för att försöka ta sig ut igen, men sedan gömde han sig under soffan.
Sedan satt han under soffan ett par timmar innan jag släppte ut mina 3 egna katter till honom, för att dom skulle få veta vad som stod på egentligen.
Dom sprang fram och nosade och han ignorerade dom totalt! Han var inte det minsta intresserad av dom och dom rynkade på näsan och gick därifrån.
Fy, vilken tråkig kompis matte hade slängt in!
Stackars lille Bowie var ändå skräckslagen för att vara inomhus och satt och pep under soffan och vågade inte röra sig, så efter ett tag hade han både kissat och bajsat där han satt och hade kiss i hela svansen!


Tillslut lyckades jag iaf få tag på honom, inlindad i en handduk (mycket spott och fräs från hans sida då), sedan fick jag in honom i mitt gästrum, som jag under tiden hade gjort i ordning till honom. Sedan fick han sitta där i fred under natten, medan jag satt vaken och vakade!

Dagen efter lyckades jag och min mor få med honom till veterinär i Karlskoga, där han sövdes, rakades och kastrerades.
Det var även först då vi fick reda på att det var en liten kattpojk, vi hade tagit för givet att det var en flicka pga hans storlek!
Stackarn, har blivit kallad ”Tova” i 3 veckor! Dessutom bor han nu med 2 stoora maine coon flickor, minst dubbelt så stora som han själv, och dessutom har han ingen päls just nu heller. Snacka om förnedrande för den lille pojken! :)

Efter att han vaknat upp ifrån narkosen när vi kommit hem så var han, minst sagt, sur.
Men till min förvåning så fick jag fortfarande stryka på honom, dock bara om jag stod ut med hans hatiska blickar under tiden.


Nu, ett dygn senare, så sitter han fortfarande under en säng och trycker, men har öppnat upp otroligt mycket! Nu njuter han faktiskt av att man kelar med honom och han sitter och trampar och trampar, men är fortfarande väldigt avvaktande mot alla andra än mig.
Dessutom har han gjort några små försök till att busa med snören och liknande och han och min hankatt, Lancelot, har hälsat på närmare håll och det gick jättebra!
Bowie var som vanligt totalt ointresserad och Lancelot tycker minsann att han är lite söt, den där kissen med den konstiga frisyren :)
Kontaktade även Örebro Katthem idag, så nu finns han även på deras hemsida, sida 5, under "Jourkatter"
http://www.orebrokatthem.com/

Här är lille Bowie, innan klippningen, när han fortfarande har hela sin vackra päls kvar.